0 Läs mer >>
 
Att ge sig själv det livet inte ger en är en viktigt del i sin relation med sig själv.
 
 
När livet slår på en så tänker jag inte slå mot mig själv
När andra kritiserar mig så tänker jag vara den som inte gör det
När andra inte respekterar mig så är jag den som respekterar mig själv
När andra pressar eller stressar en så är jag den som inte stressar upp mig själv
När andra inte accepterar mig så är jag den som accepterar mig själv
När andra ogillar mig så är jag den som gillar mig
o.s.v.
 
 
 
Ni förstår poängen. Tar man inte makt över sitt inre så kommer omvärlden göra det. Om man bara rullar med och inte tränar upp sin inre mentala kraft så kommer den programmeras efter vad omgivningen matar dig med. Man kan bli maktlös, man ger ifrån sig sin makt. Men genom att ta kontroll och medvetet tänka uplyftande tankar så har tar du dig ur den maktlösheten.  Via detta så kan man även släppa sig själv fri från andras omdöme.
 
Det är så klart viktigt att innan man ger sig själv det omvända i tankeväg att man accepterar de smärtsamma känslor man kanske upplever (stress, sorg etc) och har självmedkänsla. Är man sårad så är man sårad och det är okej. Det är okej att känna vad man känner. Efter ett tag kommer dessa känslor lugna sig och det är då man kan börja med att medvetet fokusera på det omvända och mer upplyftande.
 

Ge sig själv det i...

0 Läs mer >>
 
 
 
Konsten att kunna acceptera sig själv med ovillkorlig acceptans är något väldigt läkande och befriande. Det är nått av det mest kärleksfulla du kan ge till dig själv, att ovillkorligt kunna acceptera alla aspekter utav dig precis som du är. Att släppa dig själv fri.

Acceptans får dig vara sann mot dig själv, den får dig att känna inre frid, den får dig att vara fullt närvarande i detta ögonblick, den ger dig ett inre lugn och trygghet. Med ovillkorlig acceptans slutar du kriga med dig själv. Ovillkorlig acceptans går hand i hand med mindfullness och även självmedkänslan. Acceptans är något som de flesta terapier andvänder sig mer eller mindre utav. Men en terapi som använder acceptans mycket i sin terapiform är den "nya" terapin ACT (Acceptance and Commitment Terapy).

Det finns en stor blockering för ovillkorlig acceptans, det är rädslan för smärta. Det är nämligen så att ibland för att uppleva ovillkorlig acceptans så kan det göra ont. Det kan ibland vara smärtsamt att känna det man känner, tänka det man tänker, göra det man gör, vara den man är. Och i regel är vi rätt duktiga på att fly allt som är jobbigt. Man måste vara modig. Modig nog att kunna gå in i tornadon av känslor istället för att fly den. Och det finns en del som hellre tar sitt egna liv än att gå in i raka vägen in i alla känslor och tankar. Ibland måste alla flyktvägar vara förbrukade och man måste vara så trött på att strida emot att man till sist (ger upp) accepterar. Men så långt vill jag inte att det ska behöva gå för någon innan de upptäcker den ovillkorliga acceptansens väg.


Vad är ovillkorlig acceptans?
Det betyder att du tar det som det är, du är villig att ta verkligheten som den är just nu. Du är villig att se din sanning i detta nu. Du är villig att leva med det. Det betyder att du låter det vara, du låter det finnas, du släpper det fritt, du släpper kontrollen. Du är villig att leva med istället för emot något. Du försöker inte att fixa eller förändra något. Du accepterar det utan villkor. Men det i sig betyder inte att du blir handlingsförlamad eller att du tycker om det.

Acceptans gör att du tar kontroll över det som du faktiskt kan kontrollera och släpper det andra. Du rullar med dig själv och livet istället för emot. Från en ståndpunkt av acceptans kan vi inse verkligheten som den är och börja agera. En person som te.x har ett destruktivt beteende utav något kan sällan komma ur detta beteende om de inte accepterar och inser att de faktiskt har ett destruktivt beteende.

Men ibland kan även acceptans innebär även att acceptera att du inte kanske accepterar något. Att försöka tvinga sig själv att acceptera saker man inte accepterar är inte speciellt kärleksfullt, tvång och kontroll är inte kärlek det är oftast rädsla. Kan du inte acceptera något med dig själv eller livet, så acceptera att du inte accepterar.


Vad händer när vi inte accepterar
Det kan få oss att stanna i destruktiva relationer, situationer, rutiner och vanor. Det kan få oss att försöka fly genom att te.x själv medicinera, jobba överdrivet mycket, tröstäta, kolla på överdrivet mycket tv eller spela överdrivet mycket spel, shoppa överdrivet mycket o.s.v. I relationer kan de göra oss kontrollerande och manipulerande, undvikande och falska.Det kan vara högst destruktivt i sina former och det är väldigt utmattande.

Att gå runt som vår egna värsta kontrollant tar energi och fokus ifrån mycket annat i livet, du är då ständigt på din vakt, ständigt i krig.


Tips!
Hur ökar man sin acceptans

Det kan vara svårt ibland att acceptera sig själv, därför är det bra att börja fokusera på aspekter hos en själv som man redan accepterar och som är lättare att acceptera. Efter ett tag kan detta bilda en så kallad 'snöbolls' effekt som gör det lättare att acceptera även andra aspekter. Så börja med det lätta och ta ett steg i taget uppåt. Detta är inte något man gör bara en dag, en vecka, en månad, ett år, det handlar mer om att utveckla ett nytt tankesätt som alltid är där för en.
Jag vill även tipsa om en väldigt bra bok om acceptans som heter 'Att leva ett liv inte vinna ett krig' utav Anna Kåver.

Några viktiga verktyg i sin väg mot ett mer accepterande förhållningssätt:

Självmedkänsla
Självmedkänsla är något som kan hjälpa dig acceptera dig själv och ditt liv mer. Jag har skrivit ett specifikt inlägg om detta.


Affirmationer Affirmationer handlar om att upprepa en mening eller ord. En affirmation kan sägas ut högt eller bara sägas i huvudet, vilket som passar en själv bäst. Man formulerar en mening som ska vara i nutid och upprepar denna i X antal gånger. tex: "Jag accepterar att jag känner smärtsamma känslor nu" "Jag accepterar min kropp som den är" etc.
Meningen kan gärna upprepas tills det att man känner det man vill känna, i detta fall acceptans. Syftet är att trigga i gång känslor, känslor funkar nämligen som klister i våra hjärnor och klistrar fast denna tanke hårdare i vårt minne och undermedvetna. Men det är okej om inga känslor kommer de första dagarna man praktiserar detta, det kan ta ett tag. Var uthållig. Gör det till en daglig vana att utföra affirmationer.

Mindfulness Acceptans och mindfulness går hand i hand med varandra. Det är en handling av omsorg inför sig själv att utöva mindfulness. Lägg upp en plan som passar dig för hur ofta, när och hur du skulle kunna tänka dig att praktisera mindfulness. Det finns mängder utav böcker och artiklar där ute som går in djupare på mindfulness och ger konkreta tips på hur du utför detta. Länkar två sidor här, men googla gärna själv också.
Stresscoachen - mindfulness övningar
Verksam Psykologi - mindfulness övningar


.
 
 
 Relaterade inlägg: "Ens mörka sida -sin skugga", "Övning-ovillkorlig acceptans", "Hur blir man Modig?", "Att hantera känslor", "Övning-skapa fred med din skugga", "Hur din skugga kontrollerar dig"
  
Boktips: Att leva ett liv inte vinna ett krig - Anna Kåver
 

Att acceptera sig ...

0 Läs mer >>
 
Självkritikern är den källan som självhat flödar ifrån. Självkritikern kan leda en raka vägen in i psykisk ohälsa och skapa många destruktiva beteenden.  Denna inre djävul som sprider mörker i vår inre värld. Den kritiserar , dömer , förödmjukar, skrämmer och förför oss in på en destruktiv väg.
 
 
 
 

            
           Hur kommer man ur självkritikerns grepp?
Det vanligaste man kanske hör är att man ska kriga emot denna inre demon. Man ska bekämpa det onda med det goda. Bombardera med positiva tankar och handlingar.  Man ska kriga. Ett klassiskt exempel är att upprepa affrimationer eller liknande.
 
Men funkar det på djupet och i längden? Min erfarenhet  är att detta krig ger enbart korta och tillfälliga lyckokickar och att detta krig är något som kan hålla på för evigt.
            
 
Varför funkar det inte att kriga?
För det är som att kasta eld på mer eld, hat på hat. Man kommer ifrån samma förhållningssätt, använder samma tekniker och har samma vapen som självkritikern själv har.

Hur skulle ett kärleksfullare förhållningssätt se ut?
Genom att lägga ner stridsyxan och gå emot självkritikern med förståelse och acceptans så tänder man ett ljus i mörkret. Att bli villig att leva med demonen, lära sig dansa med den, desto mindre och mindre inflytande har den på våra liv. Desto mindre och mindre blir dess röst. Att ge upp kampen emot den och istället utforska den. Tills man en dag kan höja sig över den.

Att finna denna inre självkritikers födelse plats var en viktig del utav denna process och för vår förståelse. Ofta har vi adopterat dessa tankar och känslor inför oss själva ifrån någon upplevelse tidigare i vårt liv. Känslor utav att inte vara bra nog, att det är något fel på en, att inte vara förstådd, accepterad, älskad för den man är o.s.v. Dessa upplevelser kan skapa emotionella sår under vår uppväxt. Ur dessa sår kan en självkritiker födas. Om inte dessa sår integreras kan man bära med sig dom resten utav livet.  Vart föddes din självkritiker?
 

            Det handlar egentligen inte om att fixa, kontrollera självkritikern, det förhållningssätt är ofta  baserat  på rädsla. Det handlar mer om att släppa fritt, att bli villig att leva med och integrera vår självkritiker.
Ofta skriker rädslan högt om man försöker göra detta, för den är rädd för att släpper man något fritt så kommer det ta kontrollen över en, men vad som händer är precis tvärtom. Kontrollerar man den kontrollerar den tillbaka, släpper man den fri släpper den en själv fri sen också.

Efter att man integrerat sina emotionella sår kommer man upp på en mer neutral mark skulle man kunna säga. Då har man höjt sig över självhatet och därifrån kan man så nya frön, frön av kärlek inför sig själv. Man kan också lättare ifrån den ståndpunkten välja vad man vill fokusera på utan att strida emot nått annat. Och det är inte fören då en del utav de mer "vanliga" verktyg kommer mer till användning, som te.x affrimationer, visualisering, positivt självprat m.m. Då fokuserar man inte på att bort självhatet utan då handlar det om att stärka kärleken mot sig själv.
           
 
 
 

 
 
 
 Relaterade inlägg: "Läka emotionella sår", "Att hantera rädsla"
 
 

Självkritikern

0 Läs mer >>
 
JAG - sluta kolla på den där tjejen! 
HAN - Vad då för tjej? jag kolla inte på någon tjej? 
JAG -Den där tjejen! Och jo det gjorde du! Och det ska du ge fan i! 
 
 
 
 
Svartsjuka handlar om att vara rädd för att förlora något  som har ett stort värde för en själv.
  Avundsjuka handlar om vilja ha något någon annan har.
 
Dessa två känslor är något som en person som lider utav självhat eller har en sämre relation med sig själv kan uppleva regelbundet.
 
Här nedan följer några tips hur du kan komma ur svartsjuka och avundsjuka. Ta till dig de tips som känns bäst för just dig.
 
 
 
 
  • Ett viktigt första steg är att göra fred med dessa känslor. Inget gör avundsjuka och svartsjuka mer skada än att försöka förneka dom och tro att de inte borde vara där. Det skapar bara ett djupare smärta. Det handlar inte om att ta bort något, det handlar om att stärka & fokusera på det man vill uppleva. Ha förståelse och acceptans inför dessa tunga känslor, utan att för den skulle agera på dom. Låt de bara finnas där i bakgrunden. Den "nya" terapin ACT förespråkar detta sätt mycket. Avundsjuka och Svartsjuka hjälper dig att upptäcka saker om dina emotionella behov och de kan ofta påvisar och vara en trigger för ett emotionellt sår.
  • Svartsjuka och avundsjuka kan vara emotionella sår och det kan vara triggers för detta. Svartsjuka och rädslan över att förlora något kan vara kopplat med en eller flera otrygga tidigare upplevelser i ens barndom då man inte var trygg, man kanske blev avvisad och man visste aldrig om en person (te.x förälder) skulle stanna eller gå. För mig var min svartsjuka en trigger till ett barndoms sår som just detta som handlade om min far. När jag "läkte" det så minskade min svartsjuka kraftigt.  Dessa två första tips är de viktigaste, alla de andra kommer efter. (Finns specifikt inlägg om att läka emotionella sår)
 
  • Att stärka sin kärlek emot sig själv överlag minskar svartsjukan. Så vad du än gör för att stärka din relation med dig själv kan minsta svartsjuka och avundsjukan. 

  • Stärk din självtillit.  Svartsjuka handlar om att man är rädd att förlora nått. Du har antagligen förlorat nått innan och du vet att du kan hantera det. Även om det är smärtsamt, skulle det hända så vet du att du är med dig själv och en dag kommer komma ur den smärtan. Ha tillit till din egna förmåga att hantera det.

  • Ge dig själv det du är rädd för att förlora. Om du är rädd för att förlora kärleken, ge dig själv kärlek. Detta handlar även om avundsjuka. Undersök vilka känslor du det är du vill uppleva.  Ge och fokusera på andra kreativa sätt du kan uppleva och få dessa känslor som det skulle innebära att ha det du vill ha. Om du te.x är rädd för att förlora uppmärksamhet, hur kan du få uppmärksamhet på andra vis? Om du vill ha uppskattning, hur kan du får uppskattning på andra vis och kan du ge det till dig själv istället? Se även runt efter saker som redan påvisar att du faktiskt har det du vill ha redan. Om någon som hade det sämre än dig gick in i ditt liv, vad skulle de se som du nu tar för givet? 
 

  • Läs inlägget om att skapa nya grundtankar. Svartsjuka och avundsjuka kan bero på destruktiva grundtankar och då kan det vara hjälpsamt att skapa nya. 

  • Gå in i rädslan, hantera rädslan. (läs inlägget om rädslor) Även om det du är rädd för vad du tror kan hända. Var villig att känna och uppleva allt det du upplever, fly inte ifrån dig själv, stanna. Praktisera ovillkorlig acceptans emot dig själv. 

  • Avundsjuka handlar ofta om att man jämför dig med andra. Detta kan dock användas på en positivt sätt. Praktisera avundsjuka/att jämföra dig i en positiv anda. Använd den för att bli inspirerad och lära dig saker. Ska du te.x lära dig ett nytt språk, jämför dig med någon som är bättre för att härma och lära dig, bli inspirerad. Inte för att "slå dig" själv för att du tycker att du är dålig, gör det istället för att bli inspirerad. Använd avundsjukan i en positiv anda.
 
 
Relaterade inlägg: "Hantera Rädsla", "Läka emotionella sår", "Att Tillfredsställa sina emotionella behov", "Att Skapa självtillit", "Om Acceptans".

Svartsjuka och Avu...

0 Läs mer >>

 Hur kunde jag vara så korkad! Fan vad blåst jag är att jag gjorde sådär nu! Jag börjar stamma och darra, jag blir röd i ansiktet. Jag skäms.

Att skämmas mycket är ett symtom på en negativ relation med sig själv och även ofta emotionella sår. Att skämmas är inte desamma som skuld.  Att känna skuld är att känna sig skyldig någon något eller att vara skyldig för en viss handling. Skuld handlar mer om ansvar. Skam däremot handlar inte alltid om att man gjort något dåligt utan mer om att känna att man själv är dålig. Att skämmas mycket över sig själv går hand i hand med en destruktiv relation med sig själv.  Skam kan uttryckas kroppsligt på olika sätt på olika personer. En vanlig reaktion är att rodna, men vissa kanske också eller istället börjar svettas mycket, börjar skaka, stamma o.s.v. Man kan även få en impuls av att gärna vilja dölja sig själv. 

 

Så låt oss nu undersöka skam lite djupare.

Skam kan innebära att det finns omedvetna eller medvetna standarder på dig själv som du då inte uppnår och som du fått ifrån dina yngre år.  Te.x Du kanske är uppvuxen i en familj med högt presterande föräldrar. Kulturen i familjen är att du ska vara smart och produktiv. Man kan då fått en standard på sig som ung att vara duktig och kunnig. När du då kanske får ett lägre betyg i skolan än vad ”duktig” innebär så skäms du.   Ett annat exempel är om du är uppvuxen i en familj som älskar sport och föräldrarna sportar mycket och det ligger i familjens kultur att motionera och gå på olika sport event. Men du kanske inte alls gillar sport du kanske te.x tycker om konst och design istället. Det är inget din familj förstår och du börjar då skämmas. 

 

Skam har också en annan mycket vanlig  orsak. Personer som skäms mycket blev ofta uppfostrade med att om man gjorde något dåligt så var man som person dålig. En destruktiv koppling mellan att göra och vara programmerades in i ens huvud. Så om man te.x gick och klippte av mammas alla blommor i rabatten så var det inte handlingen i sig som var dålig utan man själv var dålig. 

 

 

Vad ska man göra åt det?

1) Ta tillfället i akt när du väl skäms att utforska situationer och vad det innebär för dig. Undersök vilka standarder och grundtankar du kan ha. Fråga dig själv när en skamfylld situation uppkommer: Vad innebär detta emotionellt för mig? Te.x om du inte har svaret på en fråga. Och du börjar skämmas. Vad innebär det att inte ha svaret på en fråga för just dig? Kanske att man är dålig, kanske att man är värdelös, inte bra nog. O.s.v. Och utforska sedan när dessa standarder och grundtankar sattes på dig. 

2) Om du vill ändra på denna standard. Detta görs via att skapa nya grundtankar ( se inlägg om detta).

3) Om du upplever skam så har du troligtvis emotionella sår som inte är läkta.  Vi behöver gå in i vår skam och integrera den och gå till roten för att sluta vattna den.

Vi kan även skämmas för att vi skäms så det är viktigt att utforska och integrera den aspekten också.

 

4) Sätt upp en rutin och plan över hur du sen kan börja skapa nya positiva grundtankar inför de situationer du tidigare skämts i. Sätt upp en plan att te.x varje dag under en viss period sätta undan tid för att ge näring åt dessa nya tankar och sätt att se saker på.

5) Efter att du integrerat roten och börjat skapa nya grundtankar och känslor. Börja sen att utsätta dig för saker du vet att du tidigare skämts för. Och praktisera dessa nya tankar i dessa situationer. 

 


 

Relaterade inlägg: "Läka emotionella sår", "Så Skapar du nya grundtankar" och "Om Acceptans".

SKAM

0 Läs mer >>
 

Att inte tycka om sin kropp är ett tankesätt, ett mentalt mönster och ett mentalt fokus. Det går inte fixa inre mentala processer via att ändra nått i det yttre. Det mentala fokuset sitter på insidan och måste därför förändras via insidan. Yttre förändringar ger oftast bara tillfälliga kickar och ens inre sår börja uttrycka sig på andra sätt istället. Det kan även i många fall finnas emotionella sår bakom sin dåliga relation med sig kropp. Dessa sår är tyngre än tankarna och ligger som grund för tankar. Så genom att  lös upp  emotionella sår innan man gör denna följande övning är viktigt.

 

 
Gör denna övning varje dag i minst 5 minuter till att börja med, du kan dela upp dessa 5minuter i 2min+3 min om du har svårt att hålla fokus. Desto längre tid du gör denna övning desto högre & snabbare effekt.
 
 
 
I början kan det komma att vara trögt. Tänk dig att detta tankemönster har byggts av dina hjärnceller som en stor motorväg i huvudet på dig. Om du ska börja skapa ett nytt tankesätt så kan det komma ta lite tid, detta är ingen "snabb fix", men en långvarig fix. Jag rekommenderar även att man undersöker de bakomliggande känslorna och hittar den negativa grundkänslan och tanken och går tillbaka i tiden för att se när detta programmerades i dig.
 
Syftet med denna övning är inte att ta bort eller ändra på det du inte tycker om, utan snarare att välja att lägga fokuset på det positiva istället och med tiden göra det till en mycket större motorväg en den gamla negativa vägen. Var bara medveten om när de negativa tankarna kommer och låt dom finnas och bara passera vidare. Du kan även ge dina negativa tankar omsorg och förståelse. Att undersöka hur de uppkommit och varför de uppkommit kan hjälpa till i denna process. Låt de bara passera sen utan att gå i krig med dom.
 
 
 
 
ÖVNINGEN
  • Skriv upp sådant som du faktiskt tycker om och tycker är bra med din kropp. Det kan vara de mest basala sakerna eller mer komplexa saker. T.ex: Jag tycker om att min kropp ger mig hörsel så jag kan lyssna på musik, höra röster och därmed hjälper mig att kommunicera. Jag tycker om mina ögon för att de ger mig syn att se. Jag tycker om min kropp för att den finns, för att den ger mig livet själv.
  • Under 5 minuter eller mer (du kan dela upp tiden) fokuserar du på att uppskatta dessa aspekter med din kropp som du faktiskt tycker om. Du kan stå framför spegeln och göra detta eller bara ligga avslappnad i soffan eller sängen. Tacka din kropp för dessa saker. Repetera dom i ditt huvud flera gånger. Tills att du känner någon slags positiv känsla. Syftet är delvis också att trigga dina positiva känslor inför din kropp.
  • Det man också kan göra är att känna acceptans, förståelse och omsorg inför kroppen. Du behöver alltså inte uppskatta den om det känns svårt, kärlek är så mycket mer än bara uppskattning. 
 
 

  Det är inte huvudet utan känslor styr vårt beteende och med ökade positiva känslor inför din kropp så kan man märka att man efter ett tag börjar behandla sin kropp annorlunda.

 

 Relaterade inlägg: "Skapa nya grundtankar", "Läka emotionella sår", "Acceptans".

ÖVNING - TYCK OM K...

0 Läs mer >>
Det spelar ingen roll hur mycket beröm och uppskattning man får utav andra om man inte kan uppskatta och berömma sig själv. Man kommer aldrig kunna ta till sig andras beröm fullt ut och deras ord kommer bara åka rakt igenom en om man inte också kan berömma och uppskatta sig själv. För man kommer inte kunna förstå hur andra kan berömma en om man inte kan berömma sig själv.
 
Denna övning stärker ens egna inre positiva självprat och hjälper en att se det positiva med en själv. Gör denna varje dag i 1-2 vecka till att börja med för att sen stanna upp och utvärdera den.
 
 
 
Varje kväll denna veckan ska du säga eller skriva ner 3-5 saker som du tyckt att du gjort bra under dagen.   Som en dagbok nästan. Uppskatta dig själv eller tacka dig själv för dessa 3-5 specifika saker du gjorde just denna dag.
Du kan om du vill repetera ordet "Tack" eller "Bra" för dig själv 3 gånger. Att upprepa ordet tack/bra eller något annat 3 gånger ge en ökad positiv känsla har jag märkt, därför kan man upprepa det om man själv känner att det känns bra att göra det.  T.ex "Bra att jag lagade matlådor att ta med i veckan till skolan/jobbet, bra bra bra."  Det handlar om att trigga känslor, så stanna upp vid varje sak och försök känna uppskattningen också.
 
Det behöver inte vara något speciellt i sig man gjort egentligen. Det beror ju lite på vad man gjort under dagen också. Har man legat sjuk under täcket en hel dag eller inte gjort så mycket kan man tacka sig eller berömma sig själv att man ändå tagit hand om sin kropp genom att vila te.x Bra att jag lyssnade på min kropp och gick och vilade en  stund under dagen.
 
Beroende på vart man befinner sig i din relation till sig själv just nu så kan man märka effekt snabbare eller långsammare. Syftet är att öka det positiva självprat med sig själv. Och därmed också sina positiva känslor inför sig själv. Efter 1 vecka eller mer kan man börja märka att man börjar automatiskt ge sig själv  mer beröm och uppskattning mer under dagen eller/och att det blir lättare att hitta saker att uppskatta.
 
OBS!
Var uppmärksam på att också märka om du får motstånd under denna övning, via negativa känslor och tankar som slår tillbaka.  Det är aldrig meningen att vi ska slåss och undan trycka våra känslor eller tankar. Om man gör denna övning ifrån ett tillstånd som vill kriga emot de negativa känslorna och tankarna så kommer denna övning bli tung och kännas som en kamp.
Var därmed uppmärksam på vad man upplever under denna övning. Uppkommer negativa tankar/känslor gör då fred med dessa  först innan man gör denna övning.. Hur kommer man veta att man gjort fred med dom? Genom att de lugnat ner sig och det känns inte kämpigt på samma sätt att lägga fokuset på det positiva, att lägga fokus på det positiva går nästan automatiskt sen. Och man utgår ifrån ett tillstånd av fred och att man bara väljer att fokusera på det positiva för att man vill ge dig själv det, inte för att kämpa emot det negativa.  
Var inte heller falsk och ge dig beröm över saker du faktiskt inte tyckte var bra. Var sann mot dig själv.
 
 
Relaterade inlägg: "Att inte kunna ta emot kärlek",  "Om acceptans", "Att hantera känslor"

ÖVNING - Uppskattn...

0 Läs mer >>
 
Att ändra roten till olika tankemönster är viktigt för att få en långvarig och djupgående positiv förändring mot en bättre relation med sig själv. 
Grund tankar är tankar som ligger som grund för andra tankar. Dessa grundtankar programmerades oftast tidigt in i våra liv. Negativa grundtankar kan stoppa dig att leva livet fullt ut och hindra dig mot en positiv relation med dig själv. KBT terapi är en terapi form som fokuserar mycket på just tankar och ändring utav dessa. Jag använder alltid detta verktyg efter eller samtidigt som jag ändrat den emotionella inprogrammeringen och läkt det emotionella såret. Processerna liknar varandra. Min podcast "Vägen ur självhat" handlar program 5 om just detta.
 
 
Att hitta grundtankar är halva jobbet, att utforska dom och bli medveten om dom gör att det kan försvagas. 
Steg 1. Hur hittar man grundtankar?
  • Bli medveten om dina rädslor. Rädslor är ofta negativa tankar och känslor som kan stoppa dig. Är du rädd för att tala inför en grupp? Rädd för att misslyckas? o.s.v. 
  • Bli medveten om "triggers". När du får en negativ respons för något som kanske inte känns helt relevant att få en sådan respons åt. En överdriven respons åt något betyder en negativ grundtanke som triggas och ett emotionellt sår utav något i det förflutna som man ej läkt.  Det kan vara vad som helst. te.x Någon kommer en minut sen till ett möte. och du blir rasande Någon frågar dig något artigt och du reagerar negativt på det. o.s.v.
  • Utforska när du tar illa vid dig vid av vad någon säger till dig. Säger någon att du har en fult hår och du tar illa vid dig så betyder detta att du själv även längst inne kan tycka detta. Du blir triggad. Vad medveten om hur du känner i olika sammanhang. Det är bara när du själv på ett inre plan tror att något är sant som andras åsikter om det får dig att känna starka negativa känslor också, det kan trigga starka negativa respons och känslor.
Du skulle te.x inte bli triggad om någon sa att du hade grönt hår och det gröna inte var fint, då du visste att du inte alls har grönt hår ( du är t.ex brunett). Du trodde inte på det, du vet att det inte är sant och därför påverkas du inte så mycket utav det. Du kanske tänker att den andra kanske är färgblind eller nått annat, men du tänker inget negativt om dig själv.  Men om du tror att du har grönt hår (fast du egentligen är brunett), så blir du påverkad. 
  • Utforska sedan och gå djupt med tankarna i en viss situation som du kanske te.x är rädd för och som du inte skulle vilja vara rädd för. Fråga dig själv: "Vad betyder detta för mig?"  eller "Varför är detta så dåligt?" . Det handlar om att gå djupt nu, djupt ner till roten. Fokusera på tankarna. Du kanske finner att du i grunden tänker att: För det betyder att jag är värdelös. eller för det betyder att det är nått fel på mig o.s.v.  Ofta kan man finna att dessa tankar är stora och innefattar allt, det är allt eller inget tankar. t.ex. "Jag är värdelös" betyder alltså att man är värdelös alltid och i alla situationer. 
 
Steg 2. Att utforska grundtankarna (försvagar dom)
  • Utforska när det var första gången i ditt liv du upplevde dessa tankar. Gör gärna en inre barn övning här och gå tillbaka i tiden för att se när denna händelse satte roten i dig. Där kan man även upptäcka att man kanske blev felaktigt behandlad och att det inte egentligen var nått fel på en själv eller att man inte egentligen var värdelös/fel/oälskbar o.s.v. 
  • Läk de emotionella såret som kan finnas i samband med dessa negativa grundtankar. Känslor är som klister för tankar! Om känslorna inte integreras som hör samman med tankarna kan det bli svårt att försvaga dessa tankar och skapa nya.
  • Bekräfta dina tankar och känslor, validera dom, acceptera dom, ge dom förståelse.  Detta är ett viktigt steg för att inte gå in i förhållningssättet att starta krig med sig själv. Visa istället lite omsorg inför dig själv och att varför du tänker som du tänker. Och ge även förståelse och acceptans över att du kanske hatar dessa tankar och rädslor. Vad det nu är som du tänker, gör fred med det. Bli villig att uppleva det igen. Acceptera. Te.x Jag är villig att tänka att jag är oälskad igen. Jag är villig att känna & tänka att jag är värdelös. Acceptans är en läkande förhållningssätt. Och det kommer gå lättare att fokusera på något positivt när du inte är i krig och upptagen med att ta bort det negativa. Övningar i medveten närvaro kan hjälpa här. Detta är ett mycket viktigt steg!
 Att ge dessa rädslor och tankar (sig själv) kärlek gör att de faktiskt lugnar ner sig, inte tvärtom som man kanske är rädd för.
 
  • Utforska sedan dessa negativa tankar genom att ställa dessa frågor till dom(te.x tanken: "det är nått fel på mig") : 1) Är detta sant?  2) Kan jag vara absolut 100% säker att detta alltid är sant? Det finns inte ens 0,01% chans att detta inte är sant. 3) Vad händer, hur agerar du, hur känner du när du tror på denna tanke? 4) Hur hade du känt och agerat om du inte hade denna tanke? 
  • Utforska den omvända tanken. Te.x Jag är värdelös  -->  Jag är värdefull.  Det är något fel på mig --> Det är inget fel på mig.   Utforska dessa nya tankar om se om du kan finna minst 3 olika sätt att se på det som skulle betyda att dessa  omvända tankar kan vara sanna (om inte mer sanna). Jag är värdefull för att jag bidrar till samhället. Jag är värdefull för att jag hjälper andra och mig själv. Jag är värdefull för att jag bidrar till en bättre miljö genom att te.x källsortera. o.s.v. hitta saker som känns genuina och sanna för just dig. Stanna upp och känn hur dessa nya tankar känns. 
 
Steg 3 Praktisera de nya tankarna
  • Gör sist en plan över hur, var och när du ska praktisera dessa nya tankar. När händelser som triggar de negativa kommer upp är ett bra tillfälle att praktisera det nya. Men praktisera även de nya när du inte har de negativa på besök. En viktig sak här nu: Känslor är som klister för tankar! Så varje gång du sätter av tid för att praktisera dessa tankar försök då även trigga dina positiva känslor. Positiva tankar kan ju trigga positiva känslor. Desto mer du känner desto mer fastnar tanken! Gör ett eget upplägg över vad som skulle passa dig bäst över att praktisera dessa tankar. Gärna varje dag.
 
Relaterade inlägg: "Läka emotionella sår", "Om acceptans", "Övning - inre barn" och "Hantera rädslor". 
Googla: "The Work" av Byron Katie.  Kbt övningar. 

Så skapar du nya g...

0 Läs mer >>
 
 
 Att försöka vara fejk innebär att man  lura sig själv eller/och andra  och låssas som nått. Att lura sig själv eller andra att man känna nått man inte känner, att vara nått man inte är o.s.v. Det man då indirekt säger till sig själv är att "du är inte bra som du är" " du är inte bra nog".  Har man en sämre relation med sig själv inom nån aspekt av sig själv så kan man märka detta ibland just via att se vart man försöker förändra på saker hos sig själv.
 
En person med en sämre relation med sig själv fick tidigt lära sig att vara fejk. Vi blev älskade och accepterade på villkor. För att få den kärlek, acceptans, omsorg man behövde som barn så var vi tvungen att justera vissa aspekter utav oss själva. Vi blev indirekt eller direkt intalade att vi inte bra nog. Istället för att acceptera det barnet känner och tänker och visa hur man på ett hälsosamt sätt kan få utlopp för detta, så bandlyses ofta vissa tankar/känslor, egenskaper, åsikter o.s.v. Föräldrar eller/och  omgivningen gör sällan detta med mening eller medvetet, det grundar sig ibland i ett eget självhat och dåliga relation med känslor. 
 
Lider man utav konflikträdsla så är det även vanligt att vara falsk.
 
 
Att vara fejk är ett sätt att försöka få något utav den andra (tillfredställa ett emotionellt behov) eller för att fly någon känsla. Man kan ta på sig vissa roller och försöka vara nått för att bli accepterad och älskad utav andra. Eller för att kanske slippa att bli förödmjukad, oaccepterad, oälskad o.s.v.
 
När man använder olika masker för länge kan man tappa bort sitt riktiga jag, sitt sanna jag.
 
Har man lidit av självhat finns det stor risk att man varit osann och fejk länge mot sig själv ,så  länge att man vet knappt vem man egentligen är och vad man egentligen gillar. Vägen till en god relation med sig själv betyder även att man upptäcker sitt sanna jag och man kanske förändras och upptäcker saker om sig själv man aldrig trodde man skulle gillar eller vara. Och i och med att du finner ditt sanna jag så kommer du även kunna skapa ett liv som passar dig så mycket bättre än ditt gamla liv. Det viktigaste är att du är sann mot dig själv och vet din egna sanning. Fokusera inte på att vara sann mot andra först, utan fokusera på att va sann mot dig själv först och främst. Att inte lura sig själv. Genom att se vart du är oärlig emot andra kan du upptäcka de känslor du försöker fly ifrån och även de känslomässiga behov du har som ej är tillfredställda. När du tillfredställer dessa behov utav dig själv och får en bättre relation med vissa känslor, så kommer du bli mer sann och ärlig även utåt per automatik.
 
 
Att vara sann är en stor fördel om man ska skapar en god relation med alla aspekter utav en själv. Det innebära även att jobba en del med sin skuggsida (finns ett specifikt inlägget om skuggor) och acceptans. Att ha ett ovillkorlig accepterande förhållningsätt till sig själv och att stärka sin relation med sina känslor, tankar, åsikter, personlighet och kropp gör dig att du kommer bli mer sann mot dig själv.
 
 
 

Relaterade inlägg: "Om acceptans",  "Tillfredsstäla sina emotionella behov", "Ens mörka sida - sin skugga",  "Att Hantera känslor", "att bli sitt sanna jag".

Att vara fejk

0 Läs mer >>
 

 

Oavsett om det finns något som verkligen är perfekt eller inte så är konceptet att söka efter perfektion självmisshandel. Det man säger indirekt till sig själv är att man inte är bra nog som man är. Man sätter en hög standard på sig själv, höga krav och massor utav "måsten". Man accepterar sig själv enbart på vissa villkor som man har för sig själv. Det kan vara att man måste vara på ett speciellt sätt, prestera på ett speciellt sätt, se ut på ett visst sätt, känna eller tycka på ett speciellt sätt o.s.v. Personer som är perfektionister har lätt att bli utarbetade, bli deprimerade eller/och går in i väggen och bär på en ständig inre stress. Man är i ständigt krig med sig själv. Man har höga krav på sin prestation och har ofta prestations ångest.

 

Hur märker man skillnad på om man är perfektionist som har höga krav på sig själv eller om man bara vill utforska sig själv och hur mycket eller lite man kan göra/vara/känna/tänka något? Jo det ena görs utav rädsla och det andra görs utav kärlek. Det ena känns som en kamp/strid medans det andra känns mer behagligt och njutningsfullt, där finns inga krav eller måsten, bara nyfikenhet.

 

Man spinner på med detta inre förhållningssätt tills konsekvensen för det blir stora nog och man kanske går in i väggen eller förlorar något som stod dig nära på grund av det. Tills man helt enkelt upplever tillräckligt många känslor som säger att detta förhållningssätt funkar inte mer. Man kan tänka att man borde vara snällare och sätta lägre krav på sig själv, man kan redan veta om det. Men för att något ska förändras krävs mer än så, bland annat starka känslor. Jag tycker dock inte det ska behöva gå så länge tills någon går in i väggen, här följer några tankar och tips inför att lösa upp detta destruktiva mönster. Detta kan ta tid, låt det ta den tid det tar.

 
 
 

 

  • Undersök vad du får ut utav att ha dessa standarder, vad för positivt kommer ut utav det? Vad händer när du når dessa standarder? Hur känns det då?

Kanske känner du dig bra nog då och får bekräftelsen, uppskattningen, acceptansen, uppmärksamheten du behöver? Vilka känslomässiga behov blir tillfredsställda utav att du når din standard?

 

Vad skulle det innebära att inte nå dessa standarder och krav? Hur skulle det kännas? Tänk dig in i en situation då du inte uppnår dessa krav, hur känns det?

Känner du kanske skam, förödmjukad, inte bra nog, värdelös, inte älskvärd?

 

  • Undersök sedan hur du fick dessa krav. För du föddes inte med kraven, du fick det utav någon eller några. Gå tillbaka i tiden. Det kan även vara så att någon nära dig hade detta beteende själv och du tog efter. Eller så sattes det krav på dig för att du skulle få kärlek, du blev inte älskad ovillkorligt.  Du kan utföra "inre barnet övningen".  Integrera de negativa känslor och tankar andra hade om dig som ung och som du är rädd kanske andra har om dig fortfarande.

 

  • När du utforskat och upptäckt dina känslomässiga behov och även de negativa känslor du upplever när du inte nått din standard och dina krav. Det är nu du behöver först skapa en god relation med dessa negativa känslor.  Du behöver ge dina negativa känslor kärlek. Skapa en god relation med dessa känslor du är rädd för och försöker undvika genom att sätta höga krav på dig själv. 
  • Efter det är det dags att vara kreativ, utforska alternativ till hur du kan tillfredsställa dina  emotionella behov utan att behöva uppnå vissa standards eller krav. Hur kan du fokusera på dessa känslor och uppleva dessa känslor nu? Hur kan du ge dessa känslor till dig själv på ett annat vis?  Hur kan jag känna mig uppskattad, oälskad, accepterad ändå? Hur kan jag ge detta till mig själv, via mig själv (inte via andra)?

 

  • Vilka standarder skulle du vilja ha? Skriv ner de standarder, krav och måsten du har nu och sedan de du skulle vilja ha. Fokusera sedan på dessa nya tankar.

 

  • Praktisera ovillkorlig acceptans inför dig själv. Öka din självmedkänsla inför dig själv. Kristin Neff är en stor forskare inom detta ämne och har mängder av övningar för hur man blir mer ödmjuk och accepterande med sig själv.

 

 
Relaterade inlägg: "om Acceptans", "läka emotionella sår", "Övning - inre barn",  "att inte kunna ta emot kärlek", "tillfredsställa sina emotionella behov", "Så skapar du  nya grundtankar."
 
 
 

Perfektionisten

0 Läs mer >>
 
 
Det kan komma missförstånd när det gäller den narcissistiska personlighetsstörningen och personer som har en kärleksfull relation med sig själv. Narcissistisk personlighetsstörning skall inte förväxlas  med en god relation med sig själv som kommer inifrån. 
 
Narcissisten letar bekräftelse utifrån av högsta grad och trycker i stor utsträckning ner andra för att lyfta sig själv. En del säger att det är medfött medans andra säger att det kan uppstå av trauman i barndomen eller utav att trygghetsbehovet inte alls blir tillfredställt i unga år. Det finns olika teorier om varför. 
 
Några kriterier för  narcissistisk personlighetsstörning:
  1. Har en grandios självbild (överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan meriter).
  2. Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.
  3. Tror sig vara mer "speciell" och unik än andra och kan bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner.
  4. Kräver stor beundran.
  5. Har stora förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på egna förväntningar.
  6. Är manipulativ
  7. Brist på empati; har svårt att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.
  8. Är ofta avundsjuk på andra eller tror sig vara föremål för avundsjuka från andra.
  9. Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.
 
 Detta är alltså i princip motsatsen till vad en god relation med sig själv innebär. En person som har narcissistisk personlighetsstörning har oftast en låg självkänsla och dålig relation  med sig själv.

Narcissist

0 Läs mer >>

Att bli mobbad är smärtsamt. Detta kan ske över allt och i alla åldrar. Det är som att en eller fler personer  tar fram deras emotionella pistoler och skjuter  emot en. Det gör ont att bli skjuten, vissa blir skjutna så allvarligt att de inte kommer upp ifrån marken mer. Detta skapar emotionella sår och kan bidra till självhat. Ibland kan det ju även skapa fysiska sår då man kan bli slagen. Men den psykiska mobbningen är vanligare.

 

 

Hata hat! Det är väl just detta som man ofta ser och upplever nu runt omkring på skolor m.m. Man försöker hjälpa och stötta offren. Vilket är bra. Om offren inte får stöttning och hjälp kan deras sår förvärras och de kan må ännu sämre. Men "hata hat" ?Är svaret att ta fram sitt egna vapen och skjuta tillbaka mot mobbaren genom bestraffning?  Att försöka kontrollera, bestraffa, starta krig eller/och utöva makt. Är det kärlek eller rädsla?

Varför hatar man? Det finns ju så många olika orsaker till hat, rädsla är en stor faktor. Att man hatar hat kan ofta vara rädslan för att bli sårad som gör att man börjar hata hat.

We can't solve problems by using the same kind of thinking we used when we created them. Albert Einstein
Read more at: https://www.brainyquote.com/quotes/albert_einstein_385842

 "You can´t solve the problem with the same kind of thinking that created it!  - Albert Einstein

We can't solve problems by using the same kind of thinking we used when we created them. Albert Einstein
Read more at: https://www.brainyquote.com/quotes/albert_einstein_385842

 

Stoppa mobbning! Ja men hur då?

 Det är viktigt att ta hand om den utsatta och "offret". Men det behövs minst lika mycket resurser och  fokus mot mobbaren. Det största fokuset nu är att enbart bestraffa mobbaren.  

Det är viktigt att sätta gränser, men det är även viktigt hur man väljer att uttrycka denna gräns. Gör man det aggressivt eller mer lugnt och bestämt. Det är viktigt att se den underliggande orsaken och dra upp själva roten till agerande. Och den djupliggande orsaken är inte att mobbaren har fått för få gränser satta.

Vad är det som får en person att mobba och attackera en annan person på det viset? 

"Sårade personer sårar"

 

Personer som mobbar mår sällan bra på insidan. All denna inre smärta flödar över på andra. De kan få andra att känna sig så som dom själva djupt inne känner sig. Smitta sina inre sår vidare på andra som är mottagliga för dom. Och under denna ilska en mobbare uttrycker finns ofta sorg & rädsla. Ilska är ofta en skydd för andra smärtsammare känslor som personen bär på.

 Se mobbning som ett skrik på hjälp ifrån mobbaren.

Så fort man upptäcker att någon mobbar så behövs det insatser för  mobbaren.  Mobbaren behöver skickas till skolkuratorn eller en psykolog. Mobbaren behöver hjälp. Om man inte hjälper denna så är fortfarande själva grundorsaken kvar. Och det kan tyckas som att man kan bestraffa bort beteenden, men man kan klippa bort ett blad men efter ett tag kommer ett annat blad komma fram som påvisar samma grund problem, psykisk ohälsa.  Denna lider och smittar av sitt lidande på andra. För att stoppa lidande behöver man läka mobbaren inre sår. Och vad läker sår bäst? Kärlek eller Hat/Rädsla?

 
 
 

 

 

 

 

 
 

Mobbning & Självhat